Några oväntade saker hände idag. Kanske inte något som kommer att gå till ens min egen historia precis, men iallafall, oväntade just idag var dom iallafall... Nu har det varit några magra dagar ridmässigt för pålle och mig. Det har ju visat sig över tid, att han vinner enormt på att hållas igång, och det är just vad jag hela tiden försöker (och verkligen vill) göra. Men i förrgår var jag helt slut av en diger dags aktiviteter, så då blev det ju bara longering. Och igår så regnade det något fruktansvärt, så då blev det inte något alls. Därför tänkte jag nog att det skulle bli lite trögt med leveranserna av INER under dagens pass på ridbanan. Jag hade planerat att gå upp till ridhuset, men efter att energiskt ha gått på med en spade för att göra ett tappert försök till att klöversanera en alternativ hage, så var jag inte på varken humör eller tidsmässig våglängd med världen. Så det fick bli ett pass på banan.

Den är ju aningen mindre djup nu efter helgens fixning. Men det visar sig när man väl sitter till häst, att det som såg så mycket ut på marken, inte är speciellt mycket när man väl rider runt där. Hur som helst är det ändå bättre än förut, och nu kan man göra sidvärtsrörelser utmed spåret utan att det blir helt olika underlag för fram och bakben... Vi jobbade bara på spåret idag, men det vi gjorde där fungerade riktigt bra. Överraskande bra faktiskt!!! Öppnorna blir bara bättre och slutorna likadant. I trav börjar vi hitta lite mera framåt, även i öppnor och slutor. Det är ju praktiskt om det rör sig framåt, och inte bara blir samling i ultrarapid. Funderar på om jag lyckats klicka in detta undertempo i något skede, för det verkar som om han tycker att han är jätteduktig. Så då blir det till att förstärka motsatsen. Minsta lilla öppna i bra tempo förstärker jag. Det gillar han minsann... minsta antydan till klick och jag får en tvärhalt på millegnutten, oavsett tidigare fart! Praktiskt kanske om han skulle få bråttom någon gång. Vi fick dessutom till flera varv i rad i galopp. Så roligt  , en normal hoppryttare skulle ha undrat om jag var helt kocko i huvudet över en sådan sak, det fattar jag... men för att vara oss är det ändå jättebra!!! Jag hann till och med koncentrera mig på hur jag satt... vilket ytterligare förbättrade det hela. Det var däremot inte oväntat alls!

En annan oväntad sak var att när jag kom till stallet på kvällen för att sanera pålleben, var det nästan ingen lera alls att sanera... Va nu??? Insåg efter en stund att det måste bero på att det är så blött, att leran rinner av. Imorgon ska jag fortsätta sanera andra hagen ifrån klöver, så kan han få gå där efter lunch. Jag tar det väldigt försiktigt med bytet, för det finns mera att äta i den hagen än i hans nuvarande. "Brända katter skyr elden"...

Ja där ser man, bäst man tror att man har koll och kan räkna ut hur det ska bli, så blir det något helt annat. Vad lär man sig av det månne?? Förmodligen inget alls, bara att det var kul att bli positivt överraskad!

Idag har jag verkligen gjort en ordentlig djupdykning i lergeggans vara eller icke vara! Det finns ju produkter att köpa som råder bra bot på problemet, men smakar det så kostar det.... suck!!! Jag tänkte mig att ett plastnät skulle vara ett bra alternativ även ekonomiskt, men det går inte att få tag i, i mindre format. Sen finns det flera olika plast-lösningar med nät som bildar "golv" och som man bygger ihop till större ytor. Väldigt effektivt, och en långsiktigt jättebra lösning, men tyvärr dyrt.

Eller så satsar man på att ta bort det värsta, lägga på markduk och sedan fylla på med grus. Eller så köper man ohemula mängder bark och lägger ut. Det funkar ganska bra ett tag, men det trampas ju ner så småningom, och kräver både transport och en del pengar. Det känns faktiskt rätt så hopplöst! Det enklaste man kan göra är ju att lägga ut halm, eller spånpellets. Inte en långsiktig lösning, och inte den miljömässigt snyggaste heller kanske, men det funkar ju fram tills frosten löser problemet. Vilket jag just därför verkligen ser fram emot! Det mest innovativa förslaget jag fick idag, var att köpa gamla trasmattor och lägga ut. Det skulle sett hur häftigt ut som helst. Betvivlar dock att det skulle uppskattas.

Ikväll blev det inget annat än sanering av smutsig pålle och det vanliga fixet. Det regnade något otroligt, och det fanns inte på kartan att ge sig iväg ut... rida inomhus... det vore inte så dumt faktiskt...

Jag vet inte om det berodde på den extra timmen vi fick igår, men oj så mycket det blev gjort! Igår började dagen med att åka till stallet och släppa ut hästarna. Därefter fixade jag mockning osv, innan det var dags för frukost hemma. Sen gick jag ut och krattade löv (såhär års känns det i princip som en neverending story), innan det var dags för en snabbfika, och så iväg tillbaka till stallet. Vi skulle ha stallstäd, och fixning av ridbanan. Där kan vi prata om prioriterat när det gäller mig!

Äntligen börjar den nu anta en bra status, även om det skulle behöva ett pass till med lika mycket bort som igår. Vi var 4 tjejjer som slet med sand/gummiflis en lång stund... pust... Och efter ett pass med lövkrattning innan, så kan jag bara säga att jag blev lite trött till slut. Efter det var det dags för sadelkammaren. Först släpade jag ut det gamla kylskåpet som stått där och blivit lindrigt sagt ofräscht, sopa, skura, och in med ny matta. Fint!

Efter div familjeaktiviteter, (inte på samma ställe, utan ett fläng på olika håll...) så var det återigen dags för stallet på kvällen. Orkade inte rida efter denna fullmatade dag, så det fick bli longering igen. Han behöver ju röra på sig, och jag är så glad att det funkar så himla bra nu. Dock var det i början lite si och så, tror att det kanske berodde på att det egentligen var nästan nattadags när jag kom. Men Camilo jobbade på ganska bra ändå, och till slut vart det riktigt trevligt och fint framåtbjud som jag känner mig nöjd med.

Idag skall jag försöka hitta en lösning på lerproblemet! Wish me luck  !!!!

Idag har Camilo varit min i ett halvt år      HURRA  !!!

Min fina fina kille, han äger mitt hjärta lika mycket om jag äger hans kropp! Hoppas bara att han gillar mig lite oxå... men det tror jag... det känns så himla bra!!!

Red på banan, och det gick riktigt bra. Jobbar mycket på "framåt" och temopväxlingar i skritt och trav. Fick jobba lite extra med ställoböj i vänster varv på volten, men det lossnade ok efter en stund. Galoppen gick jättebra i båda varven, precis som jag trodde/hoppades igår. Vi var nöjda när vi gick in från banan. Jag försöker variera träningen med lite olika focus, så att det inte ska bli tjatigt för någon av oss. "Salteffekten" i boxen var fortfarande märkbar, otroligt egentligen att det blir skillnad av en sådan sak... ska bli intressant att se om han är tillbaka till det normala imorgon.

Det blev ganska tidig eftermiddag i stallet idag. Jag hade funderat mycket på hur jag skulle lösa lersituationen... spånpellets  ?? Dålig idé, men kanske ett "marknät"...?? Men var får man tag i ett sådant...? Jag ska kolla med Granngården imorgon! Men idag fick bli relativ storsanering! Spolade av benen och tvättade svansen, borstade ut manen och plockade bort alla små lerkulorna, och han fick nästan tillbaka sin originalfärg  , tänka sig! Den fanns kvar där under hela tiden, fast det börjar komma mycket vinterpäls nu.

En tid (ganska länge) har han varit lite ryckig när man ska kratsa ur höger fram. Inte för att det varit något egentligt problem, men jag blir lite fundersam över sån´t. Pratade med Mirja och hon föreslog att jag skulle ta i benet och trycka till på ett speciellt sätt och se om det funkade, och det GJORDE det  ! Jag är lite chockad och jätteglad! När jag lyfte hoven efteråt, flera gånger, så ryckte han inte alls!!! Helt otroligt!!!  

Igår testade jag att sätta in hans himalaya-saltsten igen. Fick en idé om att det kanske inte var så dumt att testa om han kunde äta LAGOM mycket salt... men det kunde han inte. Det visade sig i boxen, han hade stökat med mera av allt, så det blev nästan dubbelt så mycket att mocka ut. Dessutom har han inte stannat för att kissa när vi rider på jättelänge, men idag stannade han 3 ggr innan det kom en drill. Så ut åkte den igen! Nu blir det som förut, måttligt med salt i maten istället. Skrittade ut i det vackra vädret en runda, vi njöt båda av att komma ut lite och se oss omkring. Sen blev det ett pass på banan. Igår hann jag inget utom stallfixet, så jag ville jobba igång honom lite och testa hur han kändes. Speciellt om det skulle märkas något av min egen "behandling" av höger fram. Kunde inte känna något eg, men ändå. Han gick fint, öppnorna var bättre än på länge, men galoppen hade förfallit lite tyvärr. Om jag bara kunde fatta varför det är så jäkla svårt att hålla den efter att han stått en dag... Gissar att den är mycket bättre imorgon, men då ska det visst bli riktigt skitväder, så det är väl frågan om hur det blir med ridning då. Hur det än blir så är jag nöjd med passet, och framförallt våra "valser", som går som en dans nu. Bara jag håller koll mig själv och hjälperna...

Jag åkte till stallet tidigt idag. Egentligen skulle jag väl ha skyndat dit i ottan, men det blev lite städ o fix hemma på förmiddagen, så jag kom iväg lagom till lunch. Camilo hade passat på att bättra på sin fantastiska lerinpackning, speciellt i manen, så det var bara att släppa kraven på sanering öht. Men jag hade i alla fall till slut kommit ihåg slangmunstycket med inställningsbara strålar, som legat här hemma i förpackningen ända sedan förra sommaren... Ibland blir det så... Jag testade den fasta "hårda" strålen på dom leriga hovarna, bara för att märka att den "hårda" strålen inte orkade göra jobbet. Camilo tyckte dessutom att det hela var en ganska onöding övning och ville helst inte att jag skulle spola hans delikata hovar alls... Men några klick senare stod han iallafall stilla och lät sig tvättas av, något sånär.

Gav upp alla andra idéer om sanering, och la på paden som omväxling. Red ut en lite sväng på gräsvägen, och sen in på banan. Nu skulle här valsas! Och döm av min förvåning för nu kunde vi minsann valsa riktigt bra. Efter det ville jag trava lite, men då sa pålle att det får du gärna göra, men du måste sitta ordentligt.... suck... tänk att han ska ha så mycket åsikter... Sen ville jag galoppera, men då sa pålle att det kan du fetglömma, för du kan inte sitta ordentligt... Han fattade lydigt galoppen, men stannade eller saktade av efter några steg. Jag inser nu att han blivit alldeles för känslig för att ridas bra med paden. Tror att han helt enkelt känner av mina sittben för mycket.

Har fått många nya funderingar om foder, mineraler och lerig hage... Nu ska jag börja läsa noga på förpackningarna, och så snart analysen på nya höet är klar, blir det en seriös foderstat!

... med varma vindar!!! Tänk att vädret svänger så snabbt, man hinner ju nästan inte med. Jag tog med ett av Camilos varmare täcken till stallet häromdagen, men det får ligga kvar i skåpet rent och nytvättat ett tag till. Det är annars ingen större risk att hans täcken ser rena och nytvättade ut någon längre stund, min älskling ser nogsamt till att få den rätta patinan tämligen omgående. Han fixar till manen samtidigt, fina kulor av lera som dinglar vackert mellan tovorna. Fint! Och över mankammen kan man nästan göra en mohikan, så länge leran inte torkat. Säga vad man vill, men han har full koll på stylingen!!

Jag kom till stallet sent ikväll. Jobbade sent och trodde inte att det skulle vara väder för något jobb utomhus öht. Men så fel jag hade. 12 grader varmt och ljumma vindar. Det fick bli ett longerpass iallafall, och nu kan jag nog nästan säga att det börjar arta sig väldigt bra. Alltså, nu ska jag vara ärlig och erkänna att detta är vanlig longering, och inte AR-varianten. Även om det finns element av det med, men jag går liksom in i det från andra hållet... Vill ju ha igång hans "framåttänk" och vilja till lyhördhet och rörelse. Och nu finns det där, och känns helt enkelt superbra! Efteråt började jag testa lite "groundwork", och det gick oxå jättebra. Men óm jag ska vara heeelt ärlig, så tycker jag att det känns superfånigt att gå runt runt baklänges... Om jag lyckas göra det bra, kommer jag med största säkerhet att tycka något annat... Det är bara nu när jag inte har riktig rutin, som det känns märkligt. Jag är ju van vid det gamla hederliga "work in hand" som var basic när jag kom i kontakt med AR för mer än 10 år sen. Men det var ju då det, nu är det betydligt mera invecklat att utvecklas...

Är fortfarande sååå fascinerad över min fina häst   !!!! Att kunna gå ut när som helst och göra det man vill utan trassel... det är bara dom som haft det annorlunda, som förstår vilken enorm lycka det är att hitta en häst som passar ens personlighet på alla plan!!!

Det sämsta med att blogga, är när man skriver ett väldigt inspirerat inlägg om ditt och datt, bara för att nästa dag upptäcka att det försvunnit helt i cyberrymden  .... Ja ja, hur som helst så handlade det mest om ridbanor och ridhus, och lite annat där emellan.

Vi knallade iallafall upp till ridhuset trots det vackra vädret, och hade ett väldigt inspirerat pass. Karin (W) hade tipsat/påmint om en rolig övning som heter "valsen", och som är väldigt lösgörande och bra. Eftersom jag klurar på vad det är som felar min älskling, så är det ju alltid bra att se hur han fungerar efter att ha blivit lite mera gymnastiserad. Tyvärr hade min förvirrade hjärna blandat ihop hjälpgivningen, så istället för "valsen", så uppfann jag tydligen en alldeles ny övning, som jag numera kallar "butterfly". Vi lyckades förflytta oss på något märkligt sätt via diagonal hjälpgivning, liksom med vridningar på mitten, under mig alltså. Så rörelsen som uppstod blev att vi på något sätt "fladdrande" tog oss framåt... Insåg ganska snart att något var väldigt knas, så det blev bara ett försök, även om det var enormt inspirerat! Undrar hur det såg ut egentligen... Men, om det var det eller ridningen före, så blev han iallafall väldigt mjuk och fin ha ha   och vänstergaloppfattningen efteråt var som smör... så inte vet jag... Om någon är intresserad så kan jag bara önska lycka till att göra om "butterfly". Men försök inte skryta med den inför Bent, för han skulle nog rysa vid åsynen av den.

En tråkig sak som hände igår, var att Karin (F, som har stallet) till slut tog bort sin Sigge. Han hade flera diffusa problem som skulle kräva ev operation och behandlingar, och jag måste säga att jag hyser stor respekt för inställningen att man inte måste "kämpa" med precis alla hästar med oviss framtid som ridhästar. Det finns många bra och friska (relativt) hästar där ute som behöver ett gott hem... Men vi saknar den fina Siggisen...