Tänk så skönt att det för en gångs skull synkade med regnskurarna, och blev uppehåll precis när vi skulle gå upp till ridhuset. Nu är marken helt mättad med vatten, för det står kvar små sjöar på dom ställen där det finns en liten svacka. I diket utmed grusvägen ser det nästan ut som vårflod... Efter passet igår, var jag väldigt nyfiken på hur han skulle kännas idag. Och som jag hoppades så var det betydligt mjukare och lättare att få igenom ställoböj i vänster sida. Visserligen är det inte ännu så som jag skulle önska mig idealiskt, men iallafall mycket bättre än det varit. Så trägen vinner heter det ju...

Väl där så hade vi ett väldigt bra pass. Han gick fint, och jag lyckades jobba med läxan från Hällekis och få det att fungera hyfsat. I trav däremot blir det lite mera motstånd i skolorna. Jag har ju bett om lite mera framåt i traven, och det märks att han har svårt att leverera på samma sätt när det blir lite mera energi. Men enl Karin har han bättrat på sitt framkliv med bakbenen, och sätter under sig jättefint. Därav inbillar jag mig att han har det lite jobbigare när man lägger på sidvärtsrörelser. Men jag måste komma ihåg var vi var, och inte bara tänka på vart vi är i förhållande till idealet. Det tar ju lite tid att forma om oss båda två. Jag är ju oxå ringrostig, så jag tror att vi är på ganska lika nivå pålle o jag när allt kommer omkring.

På frågan om vad jag väntade mig av nästa kurs med Christofer, så måste jag erkänna att jag inte riktigt vet... Förmodligen så blir det mer av samma vi hade i Hällekis, vilket ju är bra, men jag hoppas att jag kanske får till lite mera jobb i samlad trav.... drömmen är att hitta halva steg... kanske...