Ikväll hade jag en middagsgäst, vilket alltid är mycket trevligt. Vi försöker ses hemma hos varandra växelvis varje tisdag sedan en tid tillbaka, och bara käka middag. Ingen långbänk in på småtimmarna, utan mera hej-käka-fika-hejdå. Enkelt och otroligt mysigt att inte behöva ställa till med "bjudning" bara för att man vill umgås en stund... Men tack vare detta så blev det ändå relativt sent innan jag kom iväg till stallet. Eftersom gubben inte var hemma, så fick lille hunden Eddie följa med. Jag velade fram och tillbaka om jag skulle lämna honom hemma, men hans bedjande bruna ögon övertygade mig om att det nog skulle gå bra trots allt.

Hade bestämt mig för att rida, eftersom det var några dagar sedan sist. Så varken den sena tiden, liten vovve, eller regnet som börjat kunde få mig på andra tankar! Men det visade sig bli svårt att få Eddie att hålla sig i närheten av mig, han försvann så fort jag släppte honom med blicken!! Han ville inte nosa omkring vid ridbanan som jag tänkt mig, utan hellre smita ner till huset där gårdens hanhund bor... trodde kanske inte att den var ute, men eftersom han INTE gillar besök av Eddie, så ville jag inte ta risken att låta honom gå dit. Till slut gav jag upp och fick rida dit, kliva av och stänga in Eddie i stallet... Det var kanske ingen bra idé... han protesterade mot mitt tilltag minst sagt högljutt, skällde och ylade så det hördes ända ut på ridbanan. Han gillar verkligen inte att bli lämnad, eller instängd (det var ju därför jag tog med honom). Det fick helt enkelt bli ett kort och kärnfullt pass, hela tiden till skällandet och yyyylandet från stallet (stackars hästarna därinne!!). Hann dock med att kolla av lite av finliret från stallgångspasset igår iallafall, samt galoppfattningar UTAN att använda "ponnyskänkeln från h-etet"  som Karin så poetiskt och kärnfullt brukar beskriva den. Och det gick riktigt bra. Sen var vi så blöta både Camilo och jag, och jag fick tillochmed en inblick i fördelen med tyglar med tygelstoppar, för första gången på oerhört länge! Så jag lade ner ridprojektet och gick in till den yberlyckliga lille palten. Sveket att jag stängde in honom i stallet kommer han inte att glömma i första taget, han är så´n... smart och långsint! Men det lär nog dröja tills han får hänga med igen.... iallafall om jag ska rida!