Suck  !!! Jag måste erkänna att det varit lite svårt att få den rätta träningsmotivationen när det är kallt och mörkt och egentligen alldeles för sent på kvällen för att vara helt idealiskt... men vá tusan, bor man här får man ta det som det är. Ju! Ikväll hade jag visst fått tillbaka en lite stelare och inte så mjuk pålle som typ den han var för en vecka sen, före träningen för Karin. Skit oxå!!!!! Men det är ju bara att jobba på, så ska det väl gå att hitta igen.

Det var iallafall betydligt trevligare väder ikväll, kallt, men ingen vind. Vilken otrolig skillnad det blev bara av den detaljen! Borde ha åkt till stallet på fm medan det var ljust, men dels så var jag för trött efter en dryg veckas gedigna sömnbrist (sover uselt när jag är stressad), och dels så var det mycket som blivit efter här hemma som behövde fixas. På eftermiddagen var det dags för den årliga "Capricen" med OD! Vilken himla trevlig tradition detta är! Det är som Petra Mede som var en av gästartisterna sa:  Fin Finkultur! Otroligt kul var det, och jättebra! Inte lika vackert och tårframkallande som förra året, när Ola Salo var med, men roligt på riktigt, vilket en himla massa saker som försöker vara det, verkligen inte är!

Hur som helst blev det iallafall ett längre pass, så alltid nå´t sa f-n....

Nu verkar dom komma i grupp...  Simone och Sven och vem vet vad den får heta nästa gång, och hur länge det dröjer, för det var inte långt mellan gångerna och kanske är det detta vi får smaka på när det gäller växthuseffekten. Eller kanske bara början av den?? Vem vet, men det lär ju visa sig med tiden.

För fy tusan vá kallt det var att rida idag. Inte nog med att det blåser bitande svinkallt, ögonen tåras i vinden så att kinderna blir ännu kallare... Jag hade eftermiddagspasset både igår och idag. Igår fick dom komma in vid 2, eftersom vädret var så uselt. Att Camilo ville in var inte att ta miste på, han hade bråttom kort sagt. Han är ju trots allt en tvättäkta spanjor, och även om han bott i detta land i flera år så gissar jag att han inte gillar detta väder alls. Dom andra gnäggade avundsjukt när han gick in, och efter en liten stund fick även dom komma in i stallvärmen. Inte för att det är "varmt" där, men dom få gradernas skillnad mellan plus och minus känns verkligen mycket!!

Igår var det inte att tänka på att gå ut på någon bana, jag tog mig hem tillbaka till arbetsstolen istället. Därför var jag ju desto mera motiverad idag. Det blev återigen ett kort pass, men med desto mera gymnastiskt krumelurande. Åttor, volter, skolor, och den gamla favoriten valsen. Men fy för den höge Farao så kallt och blåsigt det var där ute på banan, fingrarna var så stela så att jag tappade spöt, men det behövdes inte ändå, för vi var lika motiverade båda två att klara av det hela utan trassel och komma tillbaka in så snart som möjligt. Vår ridbana ligger högt och öppet, och blåser det minsta lilla bris, så känns det dubbelt så mycket där. På riktigt!!! Förra vintern var jag ju utan pålle eftersom Curtan flyttade den 21 december, så då slapp jag ju detta problem. Tänk att det snart gått ett helt år... otroooligt snabbt!! Inte för att jag över huvud taget glömt hur skitkallt och eländigt det kan vara att försöka upprätthålla någon som helst träningsstandard vintertid, men ändå...

Nu griper återigen ridhuslängtan tag i mig, och jag försöker tänka på att snart kommer iallafall ljuset tillbaka. Sakta men säkert. Jag hade bestämt mig för att sko Camilo, men dom senaste dagarna när jag tagit in hästarna, har dom skodda hovarna haft superstyltor. Mycket högre än broddarna som sitter i, medan Camilo knallar in i stallet helt utan problem. Varje häst måste stanna utanför så att man kan slå ur styltorna med en klubba. Tur att dom inte är så många iallafall.... Så nu funderar jag ett varv till. Kanske det är dags att överväga en alternativ plan med broddade boots. Tål att funderas över. Men om det ska bli sådär skithalt i hagen måste jag ta detta ännu ett varv. Vad skulle jag fundera över om jag inte jobbade och hade häst????