I torsdags kväll hade vi stallmöte, och då fick de som inte hört att vi skulle flytta veta det. Stämningen var dock god, eftersom vi hade med vår nya stallkompis Catrine som kommer med sitt sto Corinne nu i veckan. Dessutom kommer det en tjej med två D-ponnyer som är jätteduktiga på hoppning, och tävlar framgångsrikt i det. Dom kommer om en månad tror jag. Som om det inte vore nog, så finns det ett par tjejjer som delar en häst, dom vill oxå komma till oss om det går... Så det verkar inte bli några större problem att fylla stallet. Dom kommer från samma ställe, och där råder just nu tydligen ett smärre kaos. Alla vill bara bort, och det är inte så konstigt när man får höra hur dom har/haft det.

Efter mötet gick jag ut i stallet och träffade Sanna och Inger, som förberedde inför att Erika skulle lämna oss på fredagsmorgonen. Det var lite ödesmättat och sorgligt... jag blev kvar till sist, och passade på att klappa om Erika extra mycket. Jobbigt!!! Tänkte så mycket på det hela när jag vaknade på fredagsmorgonen, och undrade hur mycket dom vet om vad som väntar egentligen. Och hur mycket de andra hästarna vet om vad som ska hända. Jag tror ju att djur har betydligt mycket mera koll på saker och ting, även om de inte alltid förstår innebörden i olika skeenden. Men känslor förstår dom helt klart. På fredagskvällen red vi ut på en helt underbar tur med Strumpan och Helena. Kvällen var fantastisk, och vi njöt lika mycket alla fyra.

När vi kom tillbaka till stallet ville jag skynda mig hem, och efter avdressning av alla pryttlar, så fick Camilo gå in i sin box. Eftersom Macke gärna vill passa på att bita honom i baken, vilket resutlerat i att Camilo kastar sig förbi hans box, har jag numera installerat en grej hos Macke... Han ska ta in huvudet i boxen när Camilo går förbi, så får han en godis. Perfekt klickerövning! Funkar klockrent, och Camilo går numera lugnt och sansat förbi. När Camilo gått in fick Macke sin godis, men då blev jag helt tagen... Han stod med hängande huvud, godisen mellan läpparna och så fruktansvärt olycklig ut. Efter en stund släppte han godisen på golvet... Han var så oerhört ledsen över att Erika var borta... Har aldrig sett en häst sörja så... Jag grät och klappade honom en lång stund. Han stod så stilla och det är INTE likt honom!! Efter en stund tittade jag in hos Camilo och klappade lite på honom oxå, men han hade blivit helt sotis och försökte bita mig!!!!!!!! Så har han aldrig gjort förut!!!

Innan jag skulle åka tog jag varsin tuss hö till hästarna, men när jag slängde in den hos Macke rörde han sig inte ur fläcken... Han stod kvar med hängande huvud och såg så ledsen ut. Jag grät och klappade honom en lång stund innan jag åkte hem... såå tomt det var, hon fattades verkligen. På morgonen nästa dag fick jag ågren och tänkte att han kanske mådde dåligt, kanske fått kolik eller något... Var tvungen att kolla med tjejjen som släppte ut, men då hade han varit som vanligt igen. Han hade helt enkelt bara varit sååå ledsen.

I lördags blev det mockning av hage, och en gofika i solen istället för ridning. Jag hade äääääntligen hämtat min julklapp som kommit, och ville testa såklart. Beställde ju ett fårskinnsöverdrag till min sadel, som blev fel, men nu har det nya till slut kommit. Lagom tills det blev 20 +, men ändå. Julen varade i detta fallet ännu längre än till påska, ha ha!! Idag har jag iallafall ridit ett upptempopass med mullimullsadel. Hur skönt som helst! Det gick ok, men inte överdrivet bra. Saknar bra underlag... men snart så!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är vi äntligen äntligen hemma igen! Peter och jag har varit på en tripp till Spanien förra veckan. Vi hade det sååå bra sååå, och visst var det jättemysigt på en massa vis... men inte en endaste hästig aktivitet, den enda jag såg var säkert 200 me...

Det är böjningen som gör det! Vaddå... Jo, det är böjningen som får hästen att arbeta mer korrekt. Och nu har vi ökat jobbet med böjningen lite, och då känns det faktiskt som om det händer något nyttigt igen. Något som vi båda behöver känna. Det är l...

Den senaste tiden... eller förresten, det senaste året, har gått fruktansvärt fort!!! I mitt huvud är det fortfarande bara i början av maj, och vädret hjälper ju till att hålla sommarkänslan borta. Den vill visst inte starta än, sommaren.   Men s...

Jag upphör aldrig att förvånas över hur olika det kan kännas att rida, beroende på hur det varit dagen eller dagarna innan. Och vad som påverkar detta har jag fortfarande inte klurat klart på. Senast jag skrev här hade vi ridit ut och avslutat med et...

För dom allra flesta som har häst, är möjligheten att rida ut ganska viktig. Visst är det heelt underbart att ha tillgång till ridhus och ridbana, men självklart vill man även ha tillgång till bra ridvägar ute. Jag har ju inte varit den som ridit ut ...