När jag åkte till stallet nu på eftermiddagen för att ta in hästarna, visade termometern i bilen -17,5!! Huvvaligen x 17!! Jag som inte varit ute på hela dagen, tyckte ju att det var allmänt skitkallt vad än termometern visade... Om det är så kallt, vill jag faktiskt inte vara ute på banan öht, utan då får jag skita i alla ambitioner om träning. Men när jag väl hållit på med vattenhinkar och täckesavtagningar, blev jag lite varmare och då kändes det faktiskt inte alls som några -17...!!??!! Vid närmare kontroll av annan termometer, visade den bara -8! Jaha, då blir det väl lite jobb för pålle iallafall. BRA! För jag var lite taggad på att få honom att röra på sig... om inte annat för att det är så knöligt i hagen vilket knappast inbjuder till några större aktiviteter, och han liksom jag, behöver absolut få igång lite cirkulation...

Jag tog med hela kitet ut (LR-tyglar,lina, långpisk och spö), nyfiken på hur han skulle vara idag, jämförelsevis igår när jag red. Snart skulle jag upptäcka att... tatarrataaaa... idag hade jag en A-häst med mig ut på ridbanan!!! Han var sååå himla duktig!! Gjorde så bra han kunde, bäst hittills i ST, så efter det släppte jag honom lös för att han skulle rasa av sig lite och få rulla sig. Medan han gjorde sin lilla rutin, så passade jag på att plocka tillbaka 3 av bommarna in på banan. Då blev han jättebusig och for iväg en runda till. Jag tog långpisken och gick in för att se om vi kunde busa lite tillsammans, men då visade han tydligt att han ville jobba. Stannade på en stor fin volt runt mig, och när jag bad om galopp, så lydde han klockrent, och galopperade stort och fint runt runt! Halterna satt som en smäck, traven var jättefin, och när jag bad om varvbyte, så lydde han och gjorde lika fint i andra varvet! Vilken häst!!!! Jag blev så himla glad!!! Han saktade och ökade, stannade och gjorde bara rätt hela tiden, även fast han var helt lös.

Sen var det dags för bommarna. På en annan plats, vilket alltid är lite misstänkt när man är en försiktig pålle, men när jag gick före så gick han snällt efter. Snart gick han fram och tillbaka, och sen tillbaka igen... massor av klick och godis förtjänade han, och det fick han verkligen. Så himla KUL    med min fina duktiga häst!

När vi var klara på banan gick vi en kort promenad runt ladorna och hälsade på kossorna i mörkret. Inte ens då tvekade han utan gick snällt och lydigt överallt. Efter sedvanlig (numera) strech som oxå var skolboksexemplarisk, så fick han gå in i boxen och äta sin älskade gegga. Vem som var mest nöjd med sig själv låter jag vara osagt...