Igår var det en ganska ordinärt vanlig dag. Efter det vanliga stallfixet, så tog jag ut Camilo och longerade honom, med fokus på att göra så lika i båda varven som möjligt. Det gick riktigt bra, han gjorde precis vad jag bad om i alla gångarter och efter det fick han vara lös. Inte vet jag vad som hände sen, men han blev jättebusig, och satte full fart över hela banan. Fullt ös och sen in på en stor volt runt mig. Men då... korsgalopp!!!

Jäkla skit, vad betyder detta nu då???? Han liksom skuttar jämfota i bak, och sen blir det kors. Jag bytte varv och han satte helt själv full fart igen. Samma skutt, men nu kors åt andra hållet!!! Hur i hela friden ska man tolka detta...?? Innan hade galopperna varit som vanligt. Det var inte förrän han taggade ner sig och galopperade lite lugnare som dom blev bra igen. Jag blev skitlåg av det hela och tänkte att nu är det något knas igen. Piss. I morse vaknade jag med en jättetrist känsla. Ska det aldrig bli bra?

Idag hade jag för ovanlighetens skull tre hästar att mocka och fixa. Det tar ju lite tid, så jag hann bli ganska trött innan jag plockade ut Camilo på stallgången för dagens sanering. Han hade faktiskt INTE rullat sig idag!!!!!! Helt otroligt! Satte på sadeln och gick ut och började med ST. Nu var det ju några dagar sen, och jag ville vara extra noga med förarbetet, speciellt med tanke på det som hände igår med korsgalopperna, och för att se hur han skulle vara uppsuttet. Eftersom att banan är så pass djup och lös inne på volten, vill jag helst hålla mig ute på spåret. Inte idealiskt kanske, men man får göra det bästa av situationen. Vi tränade på tempoväxlingar mest för säte i skritt, sen blev det skolor och trav. Så snart det är dags för galopp går han och laddar, därför hade jag bestämt mig för att varva mellan galopper och tempoväxlingar i skritt, för att få tillbaka hans lyhördhet för sitsen. Annars blir han så i gasen, så att han inte riktigt har tid att lyssna på dom små hjälperna. Han tog fattningarna jättebra, och efter ett par av mina växlingar fick jag en supertrevlig galopp. Den var så bra, att jag nästan inte fattade att det var sant, det var lääänge sen jag kände en sådan galop. Rund och luftig!! Sååå trevligt!!

Vågade nästan inte hoppas på samma i andra varvet, men det gick nästan lika fint där oxå. Men bara nästan... Men dock måste jag säga att idén och att jobba med tempoväxlingarna i skritt mellan fattningarna var bra för oss båda. Då blir det inte bara uppstressade fattningar, med sämre lyhördhet, utan mera lugnt och kontrollerat. Och det gillar jag verkligen!! Han skötte sig helt perfekt hela passet, och det bodde inte ett endaste litet spöke någonstans runt ridbanan.

Sen blev det strech på stallgången och geggamat boxen, det gillar min kille verkligen, bådadera. Vi var nog lika nöjda med oss själva båda två...